Det är en självklarhet att våra byggda miljöer ska vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättningar.
Behovet finns, det berör många. Var 5:e svensk (enligt Svensk Handel) lever med någon form av funktionsnedsättning.
Lägg till den växande gruppen pensionärer och barnfamiljer med barnvagn, då blir det en än större grupp som har behov
av bra tillgänglighet. De flesta berörs någon gång i livet.
Gällande bygglagstiftning ställer tydliga krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
Efter att Sverige 2009 ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
har Plan och Bygglagen (PBL) med tillhörande förordningar och föreskrifter kommit ut i nytt utförande (2011).
Krav på tillgänglighet är ingenting nytt, men man har varit tvungna att förtydliga att det är en viktig del i allt byggande.
Från att vara en text i mängden finns kraven i nya PBL redan i 1:a paragrafen i kapitlet som avhandlar Krav på byggnadsverk.
PBL 8 kap 1§ – En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
I PBL, som reglerar allt byggande i Sverige, finns också krav på att befintliga byggnader dit allmänheten har tillträde ska vara
tillgängliga. Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas.
Exempel på tillhörande förordningar och föreskrifter som förtydligar kraven i PBL är:
– Plan- och Byggförordningen (PBF) reglerar bl.a. krav på hissar.
– Boverkets byggregler (BBR), har ett särskilt kapitel med fokus på tillgänglighet.
– Enkelt avhjälpta hinder (HIN 3), krav på befintliga byggnader och utemiljöer dit allmänheten har tillträde.
– Allmänna platser (ALM 2), regler för utformning av tillgängliga allmänna platser.
Boverket är myndigheten som har mandat att utfärda föreskrifter.
Att bygga rätt och skapa tillgängliga och användbara miljöer är att ta ett socialt ansvar. Byggherren (den som låter projektera
eller uppföra ett byggnadsverk) eller fastighetsägaren (den som förvaltar en befintlig byggnad) är de som ansvarar för att
gällande samhällskrav uppfylls. Ett enkelt sätt att bredda ER kunskap och att kvalitetssäkra ERT byggprojekt är att anlita
Certifierad Sakkunnig Av Tillgänglighet (CSAT).
Vid nyproduktion kan CSAT vara rådgivande, granska handlingar och verifiera utföranden, ju tidigare CSAT involveras desto bättre.
Gällande befintliga byggnadsverk kan CSAT bl.a. inventera, rådgiva och lämna åtgärdsförslag på förbättringar.
Det är tyvärr vanligt att man i byggprojekt tar lätt på kraven om tillgänglighet och tycker att ”det där kan vi”. Man driver projekt på traditionellt
sätt och låter någon med en annan kompetens även se på tillgängligheten. Det ÄR okunskap och en stark orsak till att brister och fel fortfarande byggs in.
De skärpta byggkraven vill frångå detta, man har skapat möjligheter att kvalitetssäkra tillgängligheten genom att nyttja CSAT.
Byggnadsnämnderna (BN) som hanterar bygglovsansökningar kan ställa krav på att CSAT ska användas i byggprojekt.
Tyvärr tar inte alla BN den möjligheten och därmed det sociala ansvar som de bör göra.
Brister och fel är ofta bagateller för gemeneman, men som i rätt utförande gör stor skillnad för de som har behov.
Utan hinder kan fler vara självständiga och möjligheter ges att leva och vistas i samhället på lika villkor.
Tillgänglighet ÄR ett lagkrav, men det handlar också om respekt och om att ta ett socialt ansvar.